Utgivning
-
Architecture, Critique, Ideology
Sven-Olov Wallenstein -
Sokrates och möjligheten av en politisk konst
Charlotta Weigelt -
Ignorance
Gavin Morrison and Sigrid Sandström (eds.) -
Kontemporalism
Dan Karlholm -
Hans-Georg Gadamer och hermeneutikens aktualitet
Anders Burman (red.) -
Time and Form
Marcia Sá Cavalcante Schuback, Luiz Carlos Pereira (eds.) -
Avprofessionaliseringstendenser
Jesko Fezer -
Poros
Lars Norén -
Tysk idealism
Anders Burman, Rebecka Lettevall (red.) -
Tapirskrift
Rasmus Fleischer -
Being With the Without
Marcia Sá Cavalcante Schuback, Jean-Luc Nancy (eds.) -
Om Ulla Wiggen
Peter Cornell, Frans Josef Petersson -
Vad är ett museum?
Dan Karlholm, Allan Kaprow, Robert Smithson -
Share This Book
Ramia Mazé, Lisa Olausson, Matilda Plöjel, Johan Redström, Christina Zetterlund -
Om Eva Hesse
Mara Lee -
The Architectural Competition
Magnus Rönn, Reza Kazemian, Jonas E. Andersson (Eds.) -
Om Lee Lozano
Annika von Hausswolff -
Nordic Fashion Studies
Peter McNeil, Louise Wallenberg (eds.) -
Dialogue
Mary Kelly, Cecilia Widenheim -
Proust – Benjamin
Sara Danius -
Nihilism, Art, Technology
Sven-Olov Wallenstein -
Magritte – Foucault. Om orden och tingen
Lars O Ericsson -
Konsten att handla – konsten att tänka
Ulrika Björk, Anders Burman (red.) -
Second Nature
Rolf Hughes, Jenny Sundén (eds.) -
Edmund Husserl
Sven-Olov Wallenstein (red.) -
En gång talade man om Staden
Bosse Bergman -
Arkitekttävlingen som föreställning
Stina Hagelqvist -
Lina Selander: The Space of Memory
Lina Selander, Mara Lee, Trond Lundemo, Frans-Josef Petersson, Sinziana Ravini, Cecilia Grönberg, Kim West, Fredrik Ehlin -
Den Obönhörliga/The Inexorable
Ulla West -
Svar på frågan: Vad var det postmoderna?
Sven Olov Wallenstein (red.) -
Måleriets rum
Håkan Nilsson -
1930|1931
Helena Mattsson, Sven-Olov Wallenstein -
The Visible and the Invisible
Gertrud Olsson -
Konsten att gunga
Monica Sand -
02.AKAD: The Silences of Mies
Sven-Olov Wallenstein -
Påståenden om framtiden
Jesper Meijling -
Deleuze och mångfaldens veck
Helena Mattsson, Sven-Olov Wallenstein (red.) -
Occupying Time
Ramia Mazé -
Daylight Influence on Colour Design
Maud Hårleman -
Arkitekturtävlingar: Erfarenheter från Finland
Reza Kazermian, Magnus Rönn, Charlotte Svensson -
Form & Formlessness
Cheryl Akner-Koler -
Berg-och-dalbanan: Jakten på den heliga G-kraften
Helena Csarmann -
Structuring Fashion
Daniel Koch -
Behind Straight Curtains
Katarina Bonnevier -
Att göra skillnad
Catharina Gabrielsson -
Essays, Lectures
Sven-Olov Wallenstein -
Utforskande arkitektur
Sten Gromark, Fredrik Nilsson (red.) -
Losing the Plot
Malin Zimm -
01.AKAD
Katja Grillner, Per Glembrandt, Sven-Olov Wallenstein (eds.)
Avprofessionaliseringstendenser
(När det begav sig i designmetodiken)
Jesko Fezer
ISBN 97891868832562014-04-02
Arkitektur
I sin essä Avprofessionaliseringstendenser (orig. Deprofessionalisierungstendenzen) ger Jesko Fezer, arkitekt och professor vid konsthögskolan i Hamburg, en historisk tillbakablick på efterkrigstidens debatter om gestaltarens – arkitektens och planerarens – roll i samhället. En optimism och beredskap att ifrågasätta vedertagna professionella roller genomsyrar de exempel som Fezer åberopar. En beredskap som för dagens läsare måste te sig förvånande – tanken var att gestaltaren som aktör på den ständigt föränderliga politiska världsscenen, och som förvaltare av nya tekniska möjligheter, behövde se över sin professionella roll.
Bland de tänkare Fezers närmar sig hittar man företrädare för design, arkitektur, forskning och filosofi som Horst Rittel, Janet Daley, Yona Friedman, Nicholas Negroponte och Reyner Banham. Även om intresset för att bryta upp gestaltarens och planerarens dominans var starkt så gick åsikterna isär om hur denna dominans över gestaltningsprocessen skulle kunna brytas – bland annat uttalade man sig kritiskt till gör-det-självlösningar, då dessa endast ansågs spela den rådande maktordningen i händerna.
En möjlig utväg hittar Fezer hos Tomás Maldonado som 1954-66 var verksam som först docent och senare rektor vid Hochschule für Gestaltung i Ulm. Den metodologi som Maldonado utvecklade och som han gav namnet vetenskaplig operationalism grundade sig i hans misstro mot ”teknokratisk utopism” och ”blind aktionism”, två riktningar som han ansåg var dominerande. Istället vill Maldonado se en noggrann prövning av respektive situationen föreliggande verklighet, vars analys skulle ligga till grund för gestaltningsprocessens respektive utformning.
